Ny vecka

En ny vecka och förhoppningsvis blir den bättre än förra veckan.. Eller allt e ju bättre en händelsen som skadade familjen förra veckan.. De e fortfarande tungt, ibland känns de som om de bara vart en otäck mardröm och att snart ringer dom å säger att vi ska åka dit o hälsa på.. Meen de kommer ju inte ske, hon e borta.. Vet inte när de kommer att bli verkligt, när ska man börja inse att hon verkligen har lämnat oss.. Visserligen vet ja långt inombords att de e verklighet för ja har haft samma dröm som när farmor dog, den drömmen hade jag i tisdags när vi fick veta att mummu dog.. Så de e verklighet.. Mina tankar går varje dag till min pappa o mamma och min faster som måste kämpa med allt annat. Dom har inte tiden att stanna till som oss andra.. <3

Inte med att jag har knät att kämpa med varje dag så, nu har man gått o blivit sjuk. matförgiftad trodde dom på vårdcentralen..så nu e de bara vila som gäller.. egentligen ska ja ju träna 2 gånger om dagen men just nu orkar ja faktiskt inte de.. så de får vänta tills man e frisk igen.. förhoppningsvis släpper detta om ett par dagar.. fick ja högre feber skulle ja kontakta vårdcentralen igen..

Just nu e de faktiskt lite långtråkigt, e inte van att bara ligga o stirra hela dagarna.. Meen nu e de bara gilla läget som min sjukgymnast sa till mig när ja var där.. Längtar absolut inte till augusti för då börjar den tuffa tiden i rehabliteringen.. men va ska man göra? knät ska bli bättre efter den här operationen. sjukgymnasten sa att dessa operationer brukar vara lyckade så de e bara bita ihop o göra sitt bästa.. blir ju inte helt återställd men till en viss del skulle de bli bättre i alla fall.. Så nästa sommar kanske man kan jobba igen i stället för att vara sjukskriven..

Jag känner mig ganska kluven om beskedet vi fick, känns så fel att detta känns mer än när min riktiga farmor lämnade oss.. Vet inte varför men mummu fanns ju alltid där för oss.. Spelade ingen roll att vi inte var hennes "riktiga" barnbarn vi var lika värda som dom andra.. Min egna farmor älskade oss också de vet ja, vet att hon var dålig också dom sista åren..De känns så fel bara, e de verkligen så fel som ja känner att de e?