Lite mycket..

bryter av temat för nån dag nu.. de vart så många dagar som man missade i helgen när man inte var hemma.. så tar tag i de där när ja orkar ingen.. just nu så händer de så himla mycket runt omkring så de känns som om huvudet e ner och fötterna upp..

I lördags så var ja nere i halmstad o deltog i 100 års festen som var hos min mammut o tomas och de var en kanon trevlig fest faktiskt.. trodde aldrig att ja skulle orka med natten o kvällen eftersom man hade gått upp så himla tidigt i på morgonen där.. men de var inga problem.. kom i säng kl halv fyra på söndags morgonen.. de bjöds på massa mat o massa annat gott under hela dagen där nere.. så man kan ju säga att man behövde inte gå hungrig precis.. alkoholen flödade på där under eftermiddagen o kvällen.. De var jätte roligt att träffa alla andra också, man kände nästan igen alla som var där.. visserligen var de några nya ansikten också, men de var inga problem man lärda känna dom ganska snabbt i alla fall..

På tal om ett ansiktet som man kände igen var ju T.. de var kul att se honom igen eftersom de var ett helt år sen sist.. inte för att vi pratade så himla mycket eller rättare sagt vi sa väl hej o något mer till varandra.. de e ju inte så att man tar den där kontakten som man kanske vill.. men de beror nog på att han har flickvännen med sig.. de finns ju något där som ja inte riktigt kan sätta fingret på.. men de e bara att man dras till honom.. men de finns väl inte så mycket mer o säga.. bara att de finns något där, men han har ju flickvän så de får man väl lägga åt sidan..

Sen e de så himla mycket annat som pågår just nu..vet inte alls hur man ska tackla allt som pågår.. Känns lite små jobbigt faktiskt..

I lördags så förlorade ja min gammel morfar.. han dog i sömnen.. de känns lite små jobbigt, men de var skönt för honom att de inte var någon jobbig död utan han somnade in tyst o lugnt.. han var gammal.. men de e ju tungt att förlora någon i familjen..

Tyvärr så känns de som om ja blev en budbärare för min mamma.. o de känns väldigt jobbigt faktiskt.. hon visste inte ens att hennes egna morfar var sjuk o låg på sjukhus förrän ja sa de till henne för några dagar sen..

Blir så jävla beviken på en person i mitt liv som ska vara en del i mitt liv eller våran familjs liv som helt enkelt struntar i oss.. Så har de vart i hela våra liv.. känner mest för min mamma eftersom hon aldrig får veta något av denna personen.. Fattar inte vad de e för problem på henne. E verkligen trött på detta nu.. Säger bara en sak, du behöver inte försöka vara trevlig eller något mot mig längre.. för de känns inte som om du vill ha något med oss att göra.. Förlåt men de har inte känts så på länge.. Du har dina favoriter o då kan du hålla dig till dom.. Fira jul o allt annat med dom.. för nu e ja tillräkligt gammal för att säga ifrån.. E verkligen trött på att komma i andra hand i dina ögon.. Så nu räcker de för mig..