Mmm idag har de vart en väldigt mörk tisdag.. Gråmulen dag hela dagen, så man har inte direkt vart den piggaste personen i världen.. Fast för mig spelar de ju ingen större roll om de e mulet eller soligt ute.. E fortfarande lika trött, har förlorat en del sömn dom senaste veckorna och nu börjar jag känna i kroppen att man inte e på topp längre. Så nu kanske de e dags att göra något åt saken.. Har funderat på alternativen men vet inte om ja orkar just nu.. Ska se om de hjälper att ta sömntabletter den här veckan, annars får ja försöka med något annat alternativ..
Jahapp helgen var lika snabbt över som den började.. Fredags kvällen tillbringade i min soffa tillsammans med Jojo framför dom 3 första filmerna i twilight sagan..Alltså dom filmerna kan jag se om och om igen.. Tröttnar verkligen inte på dom.. Men den första filmen var lite segt att se eftersom de har blivit som en god natt saga för mig.. :)) lite sjukt kanske, men ja somnar alltid till den filmen i bakgrunden.. Men inte längre, men förut så.. Denna kväll var en uppvärmning inför lördagen då vi skulle se Breaking Dawn part 1..
Har bara en sak att säga om den filmen och det är att den e skit bra.. Fastnade direkt i filmen och kunde inte slita blicken från bioduken under hela filmen.. Popcornen stod fint på golvet, hade inte ens tid att käka dom.. Den hade allt.. Man grät och skrattade och hoppade till i vissa scener.. Nu e de bara de träliga kvar, att man måste vänta ett helt år till innan man får se fortsättningen och slutet på denna spännande sagan.. Visst jag har läst alla böckerna men de e en helt annan sak att se filmerna och jag kommer inte ihåg vad som händer i sista boken.. Så nu e de bara vänta som gäller..
De rann verkligen tårar från min kind i vissa scener speciellt bröllopsscenerna..Den var fin och speciell.. Men medan jag satt där i biosalen och såg denna film så kommer tankarna springande.. Speciellt under scenerna från bröllopet då Bella har sin pappa som leder henne och så..
Då kom tanken till mig att det är nog inget jag kommer få uppleva.. visst man kanske gifter sig, men jag kommer aldrig få dela en sådan dag med min riktiga pappa.. Min pappa kommer aldrig få leda mig ner för altaret, jag kommer aldrig få min pappa tillbaka.. De var bara en tanke som kom till mig pga, ja själv inte har en pappa.. Visst jag har en "pappa" men de e inte den riktiga pappan.. Så de var väl därför de rann tårar ner för min kind.. Jo jag vet att jag e lite känslig, men ibland så får jag såna knäppa tankar..
Vet att min pappa jag har nu älskar mig lika mycket som hans egna barn, och jag e otroligt glad att han finns i våra liv och kommer vara evigt tacksam över att han finns i våra liv.
Men de e inte alls samma sak känner jag.. Jag skulle kunna göra vad som helst för att min riktiga pappa skulle få finnas i våra liv.. Men tyvärr e de en omöjligthet.. De var meningen att han inte skulle finnas i våra liv längre, han hade väl gjort sitt och de var hans tid.. Alla har vi våran tid här på jorden bland våra älskade nära och kära, en dag tar den tiden också slut.. Men min önskan skulle vart att min pappa hade fått mer tid med oss.. Hade velat att han hade fått chansen att se oss växa upp och sånt..
Kanske låter ego när jag skriver så, jag vet att alla har förlorat någon dom älskar.. Men de e så jag känner.. Fast att de har gått 21 år sen han försvann ur våra liv, kan ja fortfarande sakna honom.. Vi fick aldrig chansen att vara med honom, han försvann för tidigt..
Usch vilket deprimerande inlägg de blev.. Meen tankarna forsar fram idag..
E otroligt tacksam och glad över att jag har min underbara familj.. Skulle aldrig klara mig utan dom.. E inte bara glad över min familj utan också mina vänner som stöttar mig jämt och orkar lyssna på mitt tjat.. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar