Hmm alla som läser vet ju att jag heter Nina och är 25 år men inom ett par månader så blir jag 26 år.. Kommer från Eskilstuna och kommer nog till och med dö i den här staden. Det är min stad och trivs som bara den att bo här, har alla personer jag älskar på samma ställe.
Har från lekis tiden gått i samma klass fram till årkurs 6.. Vi hade en helt underbar klass och vi trivdes allihopa med varandra, fast vi hade en del konflikter igenom åren så löste vi det som en klass. Sen bestämde sig rektorn på skolan att splittra våran klass. Vi var 5 st tjejer som hamnade i en helt ny klass och våran säkerhet försvann som man var van vid. Detta ledde till 3 års plågande och mycket skolkande till den dagen jag upptäckte 31:an.
31:an hjälpte mig igenom slutet av högstadiet och dessa lärare som arbetade där fick mig att inse att nån gång i framtiden skulle jag utbilda mig till lärare. Men de dröjde verkligen några år innan jag tog steget mot högskolan och lärarutbildningen. Men idag så läser jag på lärarutbildningen och har 2,5 år kvar innan jag e färdig utbildade lärare.
Dom som känner mig vet att jag e en ganska blyg tjej i början innan jag börjar att "släppa" fram den riktiga Nina.. :)) e en glad och positiv tjej som nygligen har insett att jag har nog alltid vart för SNÄLL.. Så det tar ett tag innan nya människor verkligen lär känna mig på riktigt. Ibörjan kan jag verkar kalla och hård. Men så e det inte..
Igenom mitt liv har jag förlorat ganska många närstående.. de som tar mest på mig e att jag förlorade min pappa innan jag lärde känna honom på riktigt. Men i dagens läge så har ja en fantastik familj som jag älskar och har fått en pappa på nytt..
I dag e ja en tjej som kämpar på högskolan får att må mitt mål som e att bli lärare en dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar