Såhär under Februari månad så kommer oftast tankarna kring de personerna man har förlorat under sitt liv.. Just i Februari månade för 5 år sen fick ja ett hemskt samtal från danmark att min farmor hade avlidit på sjukhuset hemma i herning.. trodde inte att de var sant när min faster först berättade de för mig.. De kändes faktiskt väldigt hemskt att de hade hänt..
Under min livstid har ja förlorat pappa,farfar,faster o farmor..
De känns så hemskt när man tänker på de..
Den personen som ja känner mest saknad efter e faktiskt min pappa.. <3 Kan inte förstå varför just han skulle tas i från oss i förtid.. Vi fick aldrig chansen att lära känna honom eller knyta några band o nån relation till honom.. Hatar allt som har med sjukdomar som kan ta människors liv... Som tar människor i från andra som verkligen älskar dessa personer..
Det e visserligen inte bara dessa personer som ja tänker på.. De finns människor och andra anhöriga som har den hemska sjukdomen cancer som kämpar dagligen med de.. Som nån gång kanske kommer förlora och försvinna..
Men just under februari så blir de lite små jobbigt eftersom pappa farfar o farmor försvann just under denna tid..
Ja e inte ensam om att sakna dom.. <3 meen ibland så funderar man på varför just dessa personer skulle tas i från oss??
Pappa fick aldrig chansen att lära känna sina barn.. Jag fick aldrig chansen att berätta för min pappa hur mycket ja älskade honom.. De hjälper inte att folk säger till mig att min pappa skulle ha vart stolt över oss barn.. Ja hade gärna hört min egna pappa säga de till mig..
Meen de personerna kanske sitter i himlen o kollar ner på oss.. Dom kanske e ett par fina änglar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar