Så har ännu en vecka sprungit förbi mig, känner att ja inte hinner med i veckorna längre.. De känns i bland som om de e någon som drar bort mattan under fötterna på mig.. Dagarna e inte så långa som man tror att dom e.. men de e väl för att man inte gör så mycket egentligen om dagarna.. :)) men de e faktiskt rätt skönt de också.. förut så kändes de som om man brydde sig alldeles för mycket för att hinna med alla måsten i livet.. Men sen ja kom hem från tunisien så har ja börjat koncentrerat mig på de som e viktigaste i mitt liv o de e ju mig själv och skolan.. men skolan blir nog lite underskuffat nu för tiden eftersom man inte e så intresserad av de man läser denna termin.. Kanske blir bättre när man får komma ut på vfu och se lite verklighet i yrket..

Tänkte försöka att ta tag i träningen igen här i höst, orkar faktiskt inte vänta på något resultat på alla undersökningar.. såå nästa vecka ska ja försöka att ta mig till gymmet.. vissa dagar så hinner man ju faktiskt med de..

De finns en person i min närhet eller rättare sagt inte i närheten utan massa mil i från mig som får mig att må toppen just nu.. denna person får mig att le så fort h*n hör av sig på något sätt.. vet att vissa personer kommer att reagera på detta som vanligt.. kan säga direkt att ja inte e kär.. utan tycker om denna person väldigt mycket.. men inte kärlek precis.. denna person får mig att må bra för stunden... Längtar redan tills nästa gång man får träffa denna person...


krambanan....